hallonsaftochbullar

Nu åker jag snart till Åre! Det kommer bli så fantastiskt. Jag kommer ha en helt underbar vecka tillsammans med världens bästa vän. Lite nervös är jag dock över skidåkningen... Jag har ju aldrig åkt förut och det verkar ju inte vara jätteenkelt. 
Kommer dock sakna vissa här hemma. Framförallt Merima och Morgan som jag behöver en liten dos av varje dag. Men jag klarar mig. Jag kommer bli lika bra som Ingemar Stenmark, alltså bäst. 

Nu ska jag städa klart det allra sista på rummet för att sen sätta mig välförtjänt i soffan och titta på Remember me. Har faktiskt inte sett den sedan jag och Saga såg den på bio. Väldigt konstigt då det är en fantastisk film och då jag har den liggandes på mitt rum. Men idag ska det bli av. Lovely.

Igår såg jag det mest fantastiska någonsin! Oskar Linnros och Timbuktu på samma scen, helt oslagbart. De spelade upp Jasons nya singel på Skalan igår och Oskar har varit med och producerat den. Jag är helt lyrisk. Det var nästan så illa att jag tyckte att Oskar var mer fantastisk är Jason.. 
Låten, fallskärm, har helt klart ett härligt gung. Gillar den skarpt men är fruktansvärt rädd att detta kommer att bli en radioplåga. Jag vill  inte att den ska förstöras. Det får inte hända! 

Idag hade jag troligtvis den mest intressanta lektionen jag hittills upplevt.
Vi satt en grupp tjejer på matten och började prata om förhållanden. Vi hade alla vår egna syn på det och var inte rädda för att dela med oss av den. En av oss trodde inte på kärlek, hon har gått igenom mycket den senaste tiden och hon kunde helt enkelt inte förstå att det fanns äkta kärlek. Jag har upplevt kärlek i snart ett år nu och hade därför till en början svårt att förstå varför hon inte tyckte som jag men efter flera minuters pratande började jag tänka tillbaka på hur jag hade det innan jag träffade Morgan. 
På den tiden var det absolut inte frid och fröjd. Jag trodde inte på kärlek, jag kommer ihåg hur jag har sagt det till Sara när vi legat vakna om nätterna. Jag trodde inte att ett förhållande var värt att kämpa för och jag trodde verkligen inte att det fanns något positivt med att vara i ett. 
Det var skönt att prata av sig. Jag tog upp både gammalt och nytt och lyssnade på flera personers syn på kärlek. Det var lärorikt och jag märkte att det inte alls betyder samma sak för mig som för många andra. Men det jag lände mest av allt var hur skönt det är att prata av sig. Att släppa allt och bara säga det som kommer upp i huvudet.

Nu är jag redo för skolan. Mår inte helt kanon men har bara två lektioner idag så det känns inte speciellt krävande. 
Efter skolan är det jobb som gäller. Fyra timmar sen håller jag helg!
Imorgon tror jag har det är dags att ta tag i mitt bilkörande igen. Jag var duktig i en vecka under jullovet sen började skolan vilket ledde till att det blev allt mindre bilkörning men det löser sig. Det är fortfarande många månader kvar tills min födelsedag!
Nu blir det lunch. Lev väl.

Nu har jag också åkt på en förkylning. Stannade hemma från skolan idag för att jag inte hade orken att ta mig dit. Men lite aktiv har jag faktiskt varit! Jag gick upp klockan tjugo över sju för att ta mig till tandläkaren. Många tycker att tandläkare är obehagliga men jag har faktiskt den fantastiska turen att ha kanske världens bästa. Han är så snäll och försiktig att jag inte behöver ha någon klump i magen när jag åker dit! Det är däremot värre när jag får andra tandsköterskor.... Det gillar inte. 
Efter tandläkaren åkte jag hem till Morgan och sov i tre timmar tills mamma kom och hämtade mig. Jag får se hur det blir med skolan imorgon. Känns ganska bra nu så jag håller tummarna! 
Nu ska jag äta pannkakor, min mamma är bäst!

Det varade inte länge förrän mina tankar drog iväg och jag fastnade i vad de pratade om på tvn. 
Det var en av tjejerna som när hon var 14 år gammal fått en tumör i benet vilket sedan ledde till att hon fick amputera benet. 
Jag är svag för cancer. Jag kan knappt tänka på det utan att börja gråta. Det är en fruktansvärd sjukdom som drabbar alldeles för många människor varje dag. Min mormor dog i cancer för 16 år sedan dagen efter min tvåårsdag. Jag kommer inte ihåg någonting ifrån det men det finns ändå kvar. Större delen av mammas släkt har dött i cancer så jag tror att anledningen till att jag tycker att cancer är en så hemsk sjukdom är att jag är orolig över att jag någon gång kommer att drabbas utav det själv. 
Det var länge sedan jag tänkte på detta men allt kom upp igen när min gamla låg- och mellanstadielärare för ungefär en vecka sedan blev inlagd på sjukhus på grund av cancer. Jag tror att detta är tredje gången hon har cancer. Det skrämmer mig. Hon är den bästa läraren jag någonsin haft och jag har aldrig mött en människa som har en så positiv inställning till livet som hon har. Hon älskar sitt arbete och utför det på bästa möjliga sätt! 
Jag skänker alla mina tankar till Eva, du är en förebild.

Sitter och tittar på engelsk humor tillsammans med min tomte. Han tycker det är roligt, jag har inte riktgit förstått vad som ska vara roligt än.. 
Nåsta vecka ska jag göra en god gärning! Jag ska ta med mig två tjejer från min gmla högstadieskola och visa dem hur jag har det på det naturvetenskapliga programmet på polhem! Det kan nog bli ganska trevligt. Hoppas dock att de inte är speciellt blyga. 
Imorgon är det en kort dag i skolan. Tre lektioner och efter det ska jag hem och åka skridskor med min fina vän. Älskar när det är is på sjön! Det är något speciellt med det... supermysigt! 
Sov gott alla fina, ni betyder.